Få inte ont längst ner i ryggen dagen efter marklyft

Updated on August 21, 2018 in Styrketräning

Jag brukade få helvetiskt ont i ryggen av marklyft, för sisådär 10 år sedan. 

Det var på den tiden när jag ville tävla i bodybuilding.

Och jag härmade de stora killarna på gymmet jag tränade på då. Många var ju verkligen stora och till synes vältränade, men såhär i efterhand vet jag inte hur vettigt det var att härma deras träning. Detta är ett av mina värsta misstag.

Hur som helst.

Kroppsbyggare försöker ofta göra marklyft antingen som:

  • En ryggövning (marklyft är inte en ryggövning)
  • En övning för baksida lår (det kan funka, men det är en annan övning som kallas raka marklyft – eller i bästa fall: rumänska marklyft som många blandar ihop det med)

“Satan vad det känns i ländryggen idag.”

Kunde jag säga.

Eller:

“Jag fick så brutal pump i ryggen alltså, kommer inte kunna gå imorgon.”

Unga och dumma som vi var använde vid alltså smärta i ländryggen som en indikation på om vi hade tränat (marklyft) ordentligt – eller om vi bara hade tränat som mesar.

Jag kan inte låta bli att le lite, när jag tänker på det.

Vill liksom skratta åt min enfald, hur mycket man lurade sig själv då.

Men det är ju lite sorgligt också på ett sätt.

När jag började bli mer seriöst intresserad av träningsfysiologi, anatomi och biomekanik och så småningom konsulterade styrkelyftare (varav minst två är bland var de starkaste i världen på sin tid) – så slogs jag i backspinn av hur fel det var.

Kroppsbyggare ser förbaskat vältränade ut. Eller hur?

Men frågar du en genomsnittlig kroppsbyggare “varför” man ska träna på ett visst sätt så kommer du sällan få bättre svar än “bra kontakt”, “bra pump” och “jag har hört en gång att det ska vara bra”. Kroppsbyggare har ofta dålig koll på det sättet.

Du får sällan välgrundade, faktagranskade svar. Tyvärr!

Ironiskt, inte sant?

Ta det från någon som har tränat med Sverige-eliten i bodybuilding.

Jag talar inte från erfarenhet av att umgås med kompisar.

Eller 2-3 kändisar. 

Under många år var mitt jobb att intervjua, samtala med och samla tips och råd från de bästa kroppsbyggarna. Inte bara i Sverige för den delen, utan även utomlands.

(Det var när jag arbetade som redaktör på olika fitnesstidningar.)

Därför blir det så fel när man bara lyssnar… På någon som man tycker ser vältränad ut, som man själv vill se ut som och därför förväntar sig att få samma resultat.

Men bara för att han eller hon har en häftig fysik så betyder inte det att han eller hon vet hur du kan få ett snarlikt resultat, eller om du kan få det överhuvudtaget.

Vem som helst kan inte se ut som Arnold. Nej, det beror inte på hur hårt du tränar.

Bara Arnold kan se ut som Arnold.

Det beror på:

  1. Genetik
  2. Ihärdighet
  3. Survival bias (du kan läsa vad det betyder här)

Känner du ofta ont i ländryggen av marklyft så är något väldigt fel.

Och jag ska förklara varför.

Ländryggssmärta kan bero på massa olika saker och jag tänker inte låtsas att jag har alla svar som finns där ute, för det har jag inte. Men en sak det inte beror på är:

Att du har tränat smart, effektivt och ändamålsenligt.

Mer ländsryggsmärta genererar inte mer styrka eller mer muskelhypertrofi.

(FYI: det gör inte heller träningsvärk.)

Ländryggssmärta brukar vara en indikation på något av följande. Svaga bålmuskler, transversala magmuskler, inre magmuskler eller dålig bålstabilitet och kontroll (vilket tenderar att hänga ihop). Ibland handlar det om dålig andning.

Misslyckas du med att hålla ryggraden neutral, då får du ont i ländryggen.

Ibland kan det också handla om:

Svaga muskler runt höften, att rumpmusklerna är “trögstartade”, svaga eller har dålig innervation (neurologisk koppling från hjärna till muskler via nervsystem).

Det kan som sagt bero på många saker, men vad det aldrig beror på är bra och effektiv träning. Du ska helt enkelt inte få väldigt ont i ländryggen av seriös träning.

Får du ont, på det sättet, är något fel.

Antingen har du svagheter i muskelkedjan, i koordination, i teknik och kontroll – eller andra skavanker som inverkar biomekaniska krafter som drabbar dig negativt.

Är du trött på att slösa tid på dålig träning som inte funkar?

Mitt program lovar dig inte magrutor på några få veckor, faktum är att du antagligen inte kommer nå ditt stora långsiktiga resultatmål på så kort tid som fyra veckor. Om du inte redan har lågt kroppsfett, bra disciplin och bra motivation.

Däremot kan du få en bra start, bra förutsättningar, eftersom du slipper ödsla energi på misstag som förstör motivationen – och du har någon som bryr sig.

Det är så jag arbetar.

Inte kortsiktigt. Inte med generiska tips som “någon har hört någon gång”.

Jag berättar bara vad som funkar och inte gör det – och sedan får du ett program som du kan följa och detta program är baserat på uppgifterna du lämnar till mig.

Vill du komma igång snart? Då får du skynda dig lite.

För väntetiden växer och jag kan inte ta emot hur många klienter som helst.

Här är länken till programmet:

Så arbetar jag inte när jag coachar klienter

Till nästa gång.

Din coach,

– Mathias Zachau

PS – Glöm inte att prenumerera på nyhetsbrevet, annars kanske du råkar missa nästa inlägg? Alla som prenumererar får en gratis e-bok om nutrition – plus ett nytt tips varje dag. Det är 100% gratis och enkelt att avsluta när du vill.

Om författaren

Mathias Zachau

Mathias Zachau är en idrottsfysiolog med en filosofie kandidatexamen i idrottsvetenskap (BSc Sport Science). Han har tidigare varit chefredaktör för fitnessmagasinet Iron Man och har under nästan 15 år bevakat träningsbranschen ur ett vetenskapligt perspektiv genom magasin, poddar och sociala medier. Med erfarenhet från smärtkliniken Ortopedmedicinska Institutet, där han samarbetade med patienters vårdgivare, arbetar Mathias idag som fysiolog och styrkecoach på Atletakademin i Göteborg. Han utbildar också framtidens tränare i evidensbaserad praktik och styrketräningens fysiologi. Som värd för podden Kraftsport och Vetenskap, delar Mathias sin passion för att hjälpa människor nå sina träningsmål. När han inte coachar, dricker han kaffe till suggestiva beats, lyfter tungt eller springer i skogen.

Gillar du artikeln?

Här hittar du fler:

Har du viljan, har vi vetenskapen

Är du redo att ta nästa steg?