En annan fråga jag ofta får, inte bara på Kraftsportkliniken i Göteborg där jag hjälper människor att ta sig tillbaka till normalfungerande träning efter skador och sjukdomar, utan även på sociala medier… handlar om hur du spänner bålen.
På ett sätt som skyddar ryggen vid otäcka lyft.
Ett mail som slank ner i brevinkastet bara häromdagen löd såhär:
===
“Hej Mathias.
Jag började prenumerera på ditt nyhetsbrev för ett tag sen och det ångrar ja inte. Har länge haft problem med att kunna göra ett riktigt buktryck vid tunga basövningar ,tills ja läste ditt inlägg om just buktryck häromdagen och skulle köra marklyft. Då var det precis som att “poletten”trillade ner. Du är outstanding på att bryta ner och förklara saker i text så att man förstår vad det handlar om.
Har haft en del pt genom åren och “alla”säger spänn ut magen.
Vem som helst kan spänna ut magen men det är svårt att veta exakt hur man ska skapar buktryck som håller och det är så mycket mer än att “spänna ut magen”.
Är inte ens säkert du läser detta.
Men ville bara säga stort tack för att du fick mig att förstå hur man egentligen gör!!”
MVH Melinda
===
Vi har en policy här på MZ Fitness Consulting AB.
Och det är att vi ska sträva efter att göra våra tjänster överflödiga för våra kunder.
“Men va? Mathias! Vill du inte sälja fler program? Och få fler kunder??”
Nej, det vill jag inte.
Och definitivt inte på sättet som många tränare (tyvärr) tenderar att göra.
Nämligen att göra klienter beroende av deras hjälp.
Så att man får hyfsade resultat när man följer programmet. Men sedan tiden efteråt tappar du greppet igen och tvingas ta hjälp av samma person igen, för att fortsätta se några resultat. Jag gillar inte att arbeta på det sättet och därför gör jag det inte.
Här är vad jag tror på istället:
* Kunskap + förståelse x handling = självförtroende
Om vi kan utbilda våra följare och kunder, så att dom lär sig tänka själva, så kommer dom att bli mentalt starka, få ett självförtroende och känna sig kapabla.
Ja, även tiden efter programmet.
Och det ökar chansen att beteendeförändringarna blir mer permanenta.
Vilket är vårt mål.
En annan sak som som jag tror på är:
Den heliga kombinationen av erfarenhet och forskning.
Min erfarenhet eller mina åsikter är aldrig värda mer än forskningsläget, särskilt inte om forskningsläget motsäger det jag tror/tänker/rekommenderar. Därför är jag beredd att tänka om och ändra åsikter men också hur jag arbetar om och när något som jag tidigare har trott på/förordat har blivit överbevisat. Vad jag tycker är inte viktigt, men vad som fungerar är det och vetenskapen ger oss ofta bra indikationer.
Samtidigt kan forskning vara trubbigt.
Det finns en uppfattning inom forskning (och det baserar jag på vad forskare själva inte sällan uttrycker) att forskningen egentligen är ett par år efter kliniker och praktiker, eftersom det tar så oerhört lång tid att genomföra kvalitativa studier. Det betyder inte att praktikerna “vet bäst på grund av erfarenhet”, men att enbart titta på vad forskare har kommit fram till i labb – utan hänsyn till hur det är att arbeta med riktiga människor – gör att coachning lätt blir stelbent, opersonligt och sådär.
För det är människor man arbetar med. Och människor är olika.
I mediala sammanhang pratar vi ofta om vad som är optimalt, eller maximalt optimalt, och liknande. Vi vänder på varenda sten, små och för de flesta meningslösa detaljer som varken gör till eller från, därför att vi vill bli optimala.
Men verkligheten när man coachar människor är en annan:
Det finns så många andra faktorer.
Ja, faktorer som man knappt tänker på spelar roll.
T.ex
Hur vill den här personen lära sig? Hur har den här personen lärt sig tidigare?
Hur blir den här personen motiverad?
Hur är hans eller hennes privatliv just nu? Hur är hens relationer?
Är det stormigt? Är det stabilt?
(Något som har det tufft emotionellt har fler stressorer och det påverkar träningen)
Hur är sömnen?
Vad gör personen inte motiverad?
Och hur kommer det sig att han eller hon känner att inget har funkat tidigare?
Jag vill på riktigt förändra människors liv till det bättre.
Det är det som driver mig.
Och därför vill jag inte göra mina klienter beroende av mig, för det skulle göra dom emotionellt handikappade (ungefär som när man “curlar” barn… gränsen till att vara omtänksam och överbeskyddande är ibland hårfin), och jag vill betydligt hellre coacha fram mentalt starka, fysiskt kapabla, självsäkra människor som är stolta över sig själva.
Och presterar därefter.
Vill du veta mer om hur din kropp fungerar? Spana in mitt program:
www.mathiaszachau.com/pt-online
Till nästa gång.
Din coach,
– Mathias Zachau
