Vad är biohacking?

Uppmärksamma bloggläsare och podcastlyssnare har lagt märke till en sak.

En förändring som kanske är en skvätt överraskande.

Om du går in på itunes, klickar på min podcast (Pump & Magnesium) så står det nu inte längre styrketräning och bodybuilding efter namnet – som det brukade göra.

Nu står det biohacking och bodybuilding.

Och jag ska förklara varför. För detta kommer göra dig inspirerad.

Jag tror många fortfarande inte känner till vad biohacking är, hur det fungerar eller vad det kan vara bra för. Så innan jag berättar mer om framtiden, låt oss börja där.

I den här artikeln får du lära dig:

• Vad biohacking egentligen är
• Vad du kan använda biohacking till
• Varför biohacking är relevant för styrketränande

Efter artikeln kommer du förstå hur du kan boosta din biologiska potential.

Du kommer också förstå vad du kan göra med din kropp, för att få ut mest av den när det kommer till prestation och prestanda – plus hur du faktiskt förändrar den.

Vad biohacking egentligen är

Biohacking är ett ord som har blivit ganska trendigt de senaste åren. Mycket tack vare ett ökat intresse för ”smart drugs”, ketogena dieter och kaffe med smör.

Men begreppet är också förvirrande för någon som vill förstå det.

För biohacking omfamnar så många olika företeelser.

Så, vad är biohacking egentligen?

Biohacking är konsten att optimera kroppen, hjärnan och prestation – fysiskt, men också mentalt – genom systemtänkande, biologiska förändringar och teknologi.

Ibland används biohacking för att beskriva fenomen som:

• Operera in chip under huden för att lagra information
• Logga biofeedback (information om din kropp) som hälsomarkörer

Men om det är något som verkligen förenar biohackers så är det inte strävan efter att modifiera kroppen med teknologi, utan att maximera människans potential.

Vår biologi är våra kroppar.

Våra kroppar är organismer. Levande varelser med en ämnesomsättning. Och allt som sker i våra kroppar kan brytas ned till fascinerande biokemiska reaktioner.

En biohacker är en person med ett systemtänk som vill och troligen försöker förstå den mänskliga biologin för att ”trimma den” – som människan vore en maskin.

Biohacking kan användas till:

• Att optimera sömnen (via hormoner som melatonin)
• Återhämta sig snabbare efter träning
• Bränna fett, bygga muskler och bli stark snabbare
• Förbättra kognitiva funktioner – som fokus och minne

Bodybuilding är ett slags biologiskt hack – du förändrar din kropp genom att lägga på dig muskler på rätt ställen, minska ditt midjemått, och förbättra din hälsa.

(Hur hälsosamt bodybuilding är beror förstås på hur radikalt du gör det…)

Vad biohacking är blir lite vad du gör det till.

Men i grund och botten handlar det om att se på kroppen från en hackers perspektiv – förstå systemet för att förbättra eller förändra den på något sätt.

Det kan därför både handla om teknologi, maten du äter, och hur du designar din livsstil för att få mer gjort, må bättre och prestera därefter – samt allt kring det.

Så biohackers är inte bara grinders – personer som opererar in chip, eller annan teknologi, i sina kroppar för att på det sättet maximera kroppens potential.

Biohacking är en systemtänkande approach till din kropp. Din biologi.

Praktisk biohacking och användningsområden

Eftersom biohacking kan vara så många olika saker så är det svårt att prata om biohacking i generella termer. Det blir lätt för brett och därför svårt att förstå.

För att göra det lätt att förstå vill jag att vi zoomar ut.

Tittar på vardagen och funderar på hur detta kan vara användbart där, men också hur biohacking kan gå till när vi applicerar detta synsätt på oss själva.

Varje dag står du inför hundratals mikrobeslut.

Som till exempel:

• Vad ska jag äta till frukost?
• Ska jag ens äta frukost? Varför? Eller varför inte?

Frukostens existensberättigande har debatterats i decennier.

Det har gett upphov till alternativa ätmönster, som periodisk fasta där du begränsar antalet timmar du äter varje dag lite extra, och drivor av tolkningar.

Oavsett om du äter frukost eller inte så påverkar maten du äter din biologi.

Enligt lagen om termodynamik så kan energi inte skapas, utan enbart omvandlas. När vi äter mat så skapar vi inte näring, vi omvandlar näringen i maten till energi.

Denna energi använder vi som bränsle till fysiologiska funktioner.

Som till exempel:

• Skicka elektriska impulser från hjärna till muskler
• Utsöndra kortisol via njurarna
• Frigöra sömnhormoner när det är mörkt ute, för att somna

Alla fysiologiska funktioner inuti våra kroppar är beroende av näringen vi äter. Får vi brist på ett ämne, som c-vitamin, så kan vi få komplikationer med vår hälsa.

Så allvarliga komplikationer att vi faktiskt kan dö av det!

Magnesiumbrist, för lite c-vitamin, eller för mycket kortisol (stresshormon) kan ge oss problem med immunförsvar, hjärtrytm, ämnesomsättning och stressrespons.

All näring vi äter påverkar inte kroppen likadant.

Därför behöver vi massa olika vitaminer och mineraler – och näringsämnen som protein, fett och kolhydrater – som påverkar tusentals biologiska funktioner.

Vi behöver fett för hormonproduktion, kolhydrater för anaerobt arbete som styrketräning och inlagring av energi i muskelvävnad, och protein för proteinbalansen – som reparerar skadad vävnad, men också håller oss levande.

Många kanske äter den mat som finns tillgänglig för stunden.

Det är inte konstigt egentligen, för det är så vi evolutionärt är skapade att resonera. Men vad händer med våra kroppar när vi inte vet hur maten påverkar oss?

Förutom att vi kan få bristsymptom och följdsjukdomar så mår vi sämre både fysiskt och mentalt. Dessutom så presterar vi sämre, även detta fysiskt och mentalt.

För bra koncentration behöver vi en bra biokemisk balans i hjärnan.

Den kemiska balansen i hjärnan handlar om signalsubstanser som endorfiner, serotonin, oxitocyn och dopamin. Obalans, på grund av för mycket eller för lite av något ämne, kan göra oss deprimerade och mindre mentalt välfungerande.

Kanske livet känns meningslöst?

Vi blir lätt deprimerade när livet inte går som vi har planerat. Om vi inte blir deprimerade, så kanske vi blir stressade, oroliga och plågas av frätande ångest.

Men tänk om hur du mår inte bara påverkas av omständigheter?

Livet drabbar ju oss alla. Alla genomlider egna helveten. Utmaningar. I slutändan så handlar hur du mår inte bara om vad som sker, utan hur kroppen reagerar på det.

Vi ”är” kemiska reaktioner. Från glädje, till ångest, till stress, oro och lust.

Med ett systemtänk kring den biokemiska balansen i din hjärna kan du förändra hur du mår, eller ge kroppen förutsättningar för att må bättre, till exempel genom att äta mat som underlättar för lyckoämnen som signalsubstansen serotonin.

En notering för intresseklubben:

• Du får inte säkert mer serotonin bara för att du äter mat som underlättar för bildning eller frisättning av signalsubstansen, men rätt kost jämnar ut oddsen.

En biohacker som vill förbättra den biokemiska balansen i hjärnan, förbättra sömnen, prestera bättre kognitivt eller kanske fysiskt, kanske snarare väljer vilka råvaror som ska hamna på tallriken efter en mer systemtänkande approach.

Detta för att optimera din kropp i termer av kapacitet och prestanda.

Hur en biohacker tänker:

Vad kan jag äta till frukost för att förbättra min koncentrationsförmåga?

Detta kan vara relevant fråga om ditt mål är att förbättra din mentala prestation. En biohacker kanske föredrar fett och protein till frukost, eftersom fett och protein bidrar till att bilda signalsubstansen dopamin – som ger dig en bra start på dagen.

Äter du istället snabba kolhydrater eller en kolhydratrik måltid som inte innehåller fett eller protein så sjunker blodsockret snabbt och du blir hungrig snabbare.

En annan relevant fråga kan vara:

• Vad kan jag äta för att prestera under träningspasset framför mig?

Ska jag äta en måltid med mycket kolhydrater och fett? Fett och protein? Eller kanske protein och kolhydrater? Vad är mest fördelaktigt, varför och för vad?

En annan biohacker, som har som mål att förbättra sin kapacitet i termer av prestation och/eller återhämtning av fysisk träning, kanske snarare designar sin livsstil för att förbättra glykogeninlagring eller höja proteinsyntesen rätt tidpunkt.

Biohacking och stenåldersmänniskan

En genomsnittlig bodybuilder kanske inte betraktar sig som en biohacker.

Återigen: många vet inte vad biohacking betyder och än färre identifierar sig med begreppet. Kanske för att det är svårpenetrerat eller bara inte relevant helt enkelt.

Men vad en bodybuilder gör med sin kropp är en form av biohacking.

Du förändrar din biologi när du utsätter kroppen för stress, som skapar en biologisk anpassning, genom systematiska förändringar av muskelvävnad.

Följer du ett kostschema för att gå ner i vikt, så biohackar du din kropp.

Du tänker i termer av system för att biologiskt förändra din kropp, förbättra din kroppskomposition, minska ditt midjemått och förhoppningsvis gå ned i vikt.

Jag säger inte att alla som försöker gå ner i vikt eller bygga muskler är biohackers. Men processen för att åstadkomma dessa förändringar är biohacking. När du går ned i vikt, eller på andra sätt förändrar din biologi, så biohackar du din kropp.

Men Mathias, människor är inte robotar. Vi är inte datorer och kommer aldrig vara det. Varför då se på kroppen som det vore en dator?

Evolutionen ser till att våra gener genomgår mutationer.

Förhoppningsvis hjälper dessa mutationer oss att överleva terrängen.

Terrängen är vår omgivning, naturen som vi lever i. Även storstadsmiljöer är ett slags natur, även om det inte är den typ av natur som vi är utvecklade för.

Ekologisk inverkan, och vad vi behöver för att överleva, påverkar våra gener.

Men evolutionen tar tid, så lång tid att samhället utvecklas snabbare än våra kroppar. Därför uppstår ett slags ”mischmasch” när vi inte är anpassade för att klara oss i den miljö som vi finner oss i. Vi blir dåligt rustade för överlevnad.

Samhällets utveckling har helt enkelt kommit ikapp evolutionen. Samhället och modern teknologin har utvecklats mycket snabbare än vad våra gener har gjort.

Ett exempel:

Vi är inte anpassade för att ta emot blått ljus sent på kvällen.

Samma typ av ljus som vi får från skärmar, mobiltelefoner och datorer.

Ändå sitter uppe, vakna på kvällar och ibland nätter, framför ljuset från våra skärmar. Vi badar i ljuset och detta har på något sätt blivit en del av vår vardag.

När vi utsätts för blått ljus på kvällen så dominerar stresshormonet kortisol din biologiska situation. Vi fastnar kanske i det sympatiska nervsystemets våld – den del av det autonoma nervsystemet som är gjort för att fysiskt hålla oss igång.

Kan vi inte koppla på det parasympatiska nervsystemet på kvällen, som istället är gjort för återhämtning och vila, så blir det svårt att somna. Då sover vi dåligt.

Och detta är exakt vad som sker när vi utsätts för blått ljus.

Kortisolnivåerna stiger och melatonin sjunker. Du behöver frigöra melatonin i hjärnan för att bli trött och sömnig. Med mycket kortisol i omlopp somnar du inte.

Varför jag är intresserad av biohacking

När jag började intressera mig för styrketräning och bodybuilding så förstod jag inte ett skvatt vad allt detta handlade om. Faktum är att… vill du veta en hemlighet?

När jag började styrketräna så gissade jag. Jag var naiv och blåögd.

Visst, de mer vältränade killarna på gymmet tränade med fria vikter. Så någonstans drog jag slutsatsen att det kanske är vad jag borde göra. För det funkade för någon.

Men jag vågade inte riktigt utforska området med fria vikter…

Så jag höll mig till maskinparken. Då fick jag åtminstone något gjort. Problemet var att jag inte visste vad som tränade vad. Vilken övning som tränade vilka muskler.

Jag brukade tänka:

”Hmmm…. Var ska den här övningen kännas?”

Tur för mig att maskinerna på Friskis och Svettis i Mölnlycke hade anatomiska illustrationer som visar vilken del (vilka muskelgrupper) som skulle aktiveras.

Så när jag skulle träna bröst så letade jag efter maskiner som helt enkelt – med hjälp av röd markering – aktiverade bröstmusklerna (pectoralis) i högre utsträckning.

Ganska pinsamt ändå, när man tänker på det efteråt.

Efter ett par års gymträning så växte intresset för styrketräning.

Jag började läsa böcker, studera kända tränare och coacher, och försökte hela tiden lära mig nya övningar. Jag ville förstå, för jag var trött på att vara spinkig.

Vi spolar fram tiden, till många år senare; nu ville alla veta hur jag gjorde.

Efter att jag först, efter att ha bulkat i många år, deffade första gången så stod frågorna som spön i backen. ”Kan du berätta hur du åt? Hur tränade du?…”

Jag strävade inte efter att bli personlig tränare eller kostrådgivare.

Snarare var det som yrket hittade mig. Och passionen kom först med tiden.

Varför? Jag tror inte, ärligt talat, att det handlade om mina magrutor. Jag tror det handlade om att jag var en nörd – och nördade så hårt att jag ”knäckte koden”…

Hur som helst så slutade jag aldrig intressera mig för träning och nutrition. Upptäckarlusten gör mig nyfiken. Jag är nyfiken, därför att jag vill förstå mer.

Och ju mer du lär dig om kost och träning desto mer inser du, sakta men säkert, att kost och träning inte handlar om vad du ska äta eller vilka övningar du ska göra.

Det handlar om biologi, kemi och fysik. Det är vad kost och träning handlar om.

Att förstå människans biologi. Din kropp.

För att tolka dess signaler (med biofeedback) och sedan göra något åt det.

Detta är vad biohacking går ut på: studera biomarkörer, mäta resultat och anpassa. När jag fick reda på att mitt testosteron hade kraschat in i väggen så försökte jag göra något åt det – genom att förändra delar av min livsstil – och det funkade.

När jag fick problem med stressresponsen så försökte jag återta kontrollen om stresshormonet kortisol på liknande sätt. Men blandade resultat… but still!

Och så fortsätter det…

Så ju mer jag lär mig om kost och träning desto mer handlar det om celler, hormoner, nervsystem, magsäcken – eller kraftutveckling.

Biohacking intresserar mig, för det är ett logiskt sätt att se på kroppen.

Inte för att jag strävade efter det, utan för att det är den naturliga utvecklingen av att vara intresserad av och nyfiken på hur den mänskliga kroppen fungerar.

Därför står det nu biohacking efter Pump & Magnesium på Itunes.

• Lyssna på senaste avsnittet av min podcast här.

Sammanfattning

Målet med det här inlägget var att ge dig en snabb liten introduktion till vad biohacking betyder, hur biohacking fungerar och vad vi kan använda det till.

Skälet till att jag skrev det här inlägget var inte för att jag inte längre är intresserad av att blogga och podda om bodybuilding. Jag vill bara nyansera samtalet.

Biohacking är ett systematiskt sätt att se på sin kropp, tolka dess signaler och sedan anpassa din livsstil, för att bana väg för ett visst resultat eller en viss förändring. Och detta är vad bodybuilding handlar om. Men biohacking är inte bodybuilding.

Biohacking är konsten att optimera kroppen, hjärnan och prestation – fysiskt, men också mentalt – genom systemtänkande, biologiska förändringar och teknologi.

Detta är inte begränsat till bodybuilding. Men till skillnad från mer idealistiska biohackers, som anser att det bara handlar om att bli smart eller effektiv, så ser jag inga motsättningar. Det ena är inte på något sätt finare än det andra. Punkt.

Så jag vill inte att någon tolkar detta som att jag kommer sluta skriva om styrketräning, nutrition och bodybuilding, för detta är snarare tvärtom.

Det hänger nämligen ihop. Den mänskliga kroppen är fascinerande på det sättet.

Eller hur? Och dessutom:

Ju bättre vi kan förstå den desto bättre kan vi tolka dess signaler. Och ju bättre vi kan tolka dess signaler desto mer systematiskt kan vi också uppgradera den.

Räkna med fler inlägg om kroppen i mer generella termer i framtiden.

Följ dessa instruktioner för att biohacka din fettförbränning.

Till nästa gång.

Din coach,

– Mathias Zachau

PS – Ett sätt du kan börja biohacka din fettförbränning på är att låta mig designa ditt kost- och träningsschema, eftersom det hjälper dig att förstå din biologi.