Många av oss är med om det nästan varje dag.
Hetlevrade men spännande samtal om kostpolitik. Vi pratar om det på luncher, över kaffet på raster på jobbet, på affärsmiddagar och obligatoriska släktträffar.
Nämligen:
Vad vi äter, varför vi gör det, och vad evolutionen har gett oss.
Och ibland sträcker vi oss så långt att vi påstår att vi har upptäckt vad vi är gjorda för att äta. Är det lågkolhydratkost? Är det keto? Är det vegetariskt? Eller kanske veganskt?
Jag bryr mig ärligt talat inte om vilket läger det är:
– Köttätare
– Icke-köttätare
– Kolhydratfantaster
– Kolhydratmotståndare…
Det är alltid samma sak… Starka åsikter men skralt om vetenskapliga belägg för något av det. Och det många kallar belägg och bevis är inte ens forskning utan länkar till artiklar eller blogginlägg där någon som representerar en exakt kosthållning – som man framhäver som den ultimata lösningen för allt (ink. cancer), slår sig för bröstet.
Men nästan alla, som är så kategoriska och övertygade om sin sak, har fel och jag ska förklara varför.
Om vi zoomar ut och först tittar på helheten – vad är människan och hur fungerar hon?
Människan är en organism. Och som alla levande organismer har vi den unika förmågan att omsätta energi. Vi är helt enkelt fysikaliskt strukturerade på det sättet.
Inuti våra kroppar hittar vi något som kallas för celler.
Celler är en strukturell och funktionell enhet och det är där metabolismen – människans omsättning av energi (t.ex proteinsyntes) – äger rum. Cellen är ett kraftverk som ser till att energi omsätts i våra kroppar och försörjer alla processer och mekanismer som sker inuti oss. Det finns många olika typer av celler och olika celltyper har olika funktioner.
(Varför en fettcell aldrig kan bli en muskelcell, för övrigt…)
Inuti cellerna hittar vi DNA:
DNA är ett kemiskt ämne som förvaltar vår genetiska information.
Det är en molekyl som finns lagrad inuti våra celler och den information som DNA-molekylen ruvar på påverkar hur organismen (människan) utvecklas och fungerar.
Arvsmassan kan liknas vid ett recept, en manual eller programmering (om man får använda den grovt felaktiga men förvisso målande jämförelsen med en dator).
Sedan kommer vi fram till generna:
Gener är enheter som bär på information om arvsmassans egenskaper, mycket av det som vi ärver från våra föräldrar. Gener består av kromosomer som innehåller information och instruktioner för våra liv. Vi har totalt 22 000 gener inuti kroppen.
“Men Mathias, vad har detta med bästa kosten för… whatever… att göra?”
Ganska exakt allt. Och jag ska förklara varför.
För nu börjar det bli intressant… Det finns en enorm variation bland våra gener. Alla människor har inte exakt samma uppsättning av gener (vissa har gener som andra saknar och tvärtom), vilket förklarar varför vissa av oss löper större risk att drabbas av olika sjukdomar som till exempel olika cancertyper. Någon som inte bär på samma gen kan å andra sidan ha fått andra gener som ökar risken för att man blir sjuk av annat.
Men det är bara en liten del av förklaringen.
Inom Life Sciences och genforskning pratar man mycket om något som kallas epigenetik och genuttryck – genernas uttryck, alltså. Man kan ganska förenklat förklara det som att en gen kan vara påslagen eller avstängd. En person med anlag för cancer kan gå runt ett helt liv utan att drabbas av cancer på grund av att genen helt enkelt inte har aktiverats. Fruktade cancerceller uppstår inuti våra kroppar varje dag. Men hos en frisk människa så har immunförsvaret ihjäl cancercellerna och därför blir vi inte sjuka.
Tillbaka till kosten:
Det är därför broccoli kan vara ett bra skydd mot cancer.
Men bara för vissa.
Medan det för andra inte gör någon väsentlig skillnad (även om broccoli förstås kan vara nyttigt av andra anledningar).
Så tänk på det nästa gång någon påstår att han eller hon följer en viss diet som vi har skapats för rent evolutionärt. Det finns nämligen ingen ultimat kosthållning för alla och den perfekta dieten (även om giriga kostexperter där ute vill få dig att tro annat) kan därför tyvärr inte existera. En del av förklaringen beror på epigenitik och genuttryck.
En annan är att människans kost alltid har varierat beroende på vilken kost vi har haft tillgång till och det finns historiska och geografiska variationer även där. Exakt vad stenåldersmannen åt har vi därför ganska dålig inblick i, även om man vet en del.
Den positiva nyheten:
Hur vi väljer att leva våra liv påverkar genernas uttryck. Så maten vi väljer att stoppa i oss förändrar vad som händer inuti våra celler. Bara inte på sättet som någon kostguru som förespråkar en särskild diet vill lura i folk. För verkligheten är mer komplex än så.
Det är något som är värt att tänka på.
På tal om saker som är värda att tänka på. Fram till julafton (24 december, uppenbarligen) kan du klicka hem ett presentkort på någon av mina tjänster. Vilket kan vara användbart om du vill ge bort onlinecoachning eller PT-pass till någon du gillar.
Länk här:
https://mzfitnessconsulting.thrivecart.com/presentkort
Till nästa gång.
Din coach,
– Mathias Zachau
