Du som har läst mitt nyhetsbrev en längre tid har antagligen lagt märke till att mycket av det som jag skriver inte bara är anpassat för eliten inom fitness, styrkelyft, strongman eller annan kraftsport. Det är mestadels för ganska vanliga människor.
Vad menar jag med vanliga människor?
Vanliga människor är människor med vanliga liv.
Vanliga liv är liv packade med krav från arbete, familjen (ja, att ha en familj är trevligt och det finns många fördelar med det men det kommer också med olika förpliktelser och måsten som kostar energi, tid och framför allt stresskapital) och allt annat som det innebär är att vara en människa som inte tränar sjukt mäktiga 3-4 timmar/dag.
Vanliga människor har vanliga problem.
Vanliga utmaningar.
Och vanliga möjligheter att inte kunna dedikera hela tillvaron åt dieter, program och hysteriska intensitetstekniker.
Så varför skriver jag inte mer om avancerade metoder som typ klusterset?
Det är inte nödvändigtvis för att jag ogillar resultat.
Tvärtom.
Men jag föraktar den inte särskilt klädsamma elitismen inom fitness och bodybuilding eftersom den smittar.
Många människor som egentligen inte är elitsatsande, inte ens på motionärsnivå, tycker att man är lite förmer. Man är lite bättre än alla andra därför att man är mer avancerad.
Man känner att man är avancerad därför att man har tränat länge, minsann.
Man har testat massa metoder.
Kanske till och med känner man någon som har tävlat i bodybuilding.
Och därför anser man att det där grundläggande tänket kring kost och träning inte gäller dom. “Alltså det där är ju bara för nybörjare, det är jag inte intresserad av”.
Det är samma människor som vill börja med något avancerat direkt.
Eftersom grunderna är tråkiga.
Det är samma typ av människor som inte gör mycket mer än att slösa tid och energi på att ställa frågor, som du hittar på typ bodybuilding.com och andra skräpsajter, där man vill ha extremt specifika svar på detaljfunderingar som inte spelar väsentlig roll för någon som inte lever, andas och skiter träning dygnet runt, utan ett vanligt arbete.
Jag säger inte detta för att nervärdera någon.
Eller säga att människor som tänker sådär är korkade på något sätt.
Men det finns något kring det beteendet som är farligt (det tror jag verkligen).
Eftersom det skadar omgivningen.
Det skadar vänner och bekanta som har frågor om detta. Och man svarar med saker som att “du måste äta x antal minuter efter passet, annars…”, “kroppen kan bara ta upp en viss mängd protein per tillfälle, resten kissar vi ut” (en lögn, förresten…) och “tränar man inte 5-7 pass/vecka och slaktar musklerna så kommer inget hända. Någonsin”.
Det förvränger människors förväntningar på bra träning. Och det skrämmer bort människor som vill och kanske (uppriktigt sagt) verkligen hade behövt bra träning.
Bra träning är inte extremt.
Bra träning är träning som är funktionell (dvs hjälper dig att förbättra din kapacitet i vardagssituationer, sport/idrott eller hjälpa dig med prestation för ett moment), bidrar med livskvalité men utan att tvinga dig att träna tills du spyr blod och trots det (paradoxalt, kanske någon finnig kroppsbyggare tycker) tar dig fram mot mål.
Det finns någon intellektuell lathet i det där.
Som hela livet kretsar bara kring att go hard or go home.
Här är en hård sanning som jag tror många hade mått bra av:
Den riktiga eliten, riktiga idrottsmän- och kvinnor, är inte oroliga för detaljfrågor. Man byter inte övningar hela tiden för att “chocka muskler” till att växa och bli starkare. Man tränar inte maximalt hårt alltid. Man letar inte efter nya avancerade och hemliga metoder som mirakulöst kan skruva upp tempot i resultaten snabbt.
Man ser snarare till att bli förbaskat bra på grunderna.
Det är grunderna som är svåra.
Det är grunderna som man tappar först. Och folk som vill träna avancerat, därför att man anser sig stå över grunderna, är inte avancerade. Det är ett klassiskt nybörjartänk.
Ingen behöver skolas i vad ett superset är.
(Inte för att det är så självklart vad det är utan för att så få behöver det)
Och därför skriver jag mer om grunderna.
För det är grunderna som många inte förstår. Och det är grunderna som människor behöver bli bättre på (ja, till och med eliten inom fitness och olika slags kraftsport).
Enligt min erfarenhet är det två typer av personer som söker avancerade tips och tricks bland likasinnade:
1) Nybörjare som aldrig har lärt sig grunderna men anser sig ha försökt på det länge nog för att resultaten borde komma fortare… Som om resultat kommer fortare bara för att du äntligen upptäckt en ny metod (i själva verket är det extremt sällan sådant händer, resultat kommer alltid ta tid eftersom det tar tid att programmera om celler).
Samt 2) Riktigt vältränade idrottsmän- och kvinnor som har nått en platå och på riktigt behöver göra något annorlunda för att rädda sin återhämtning och/eller prestation. Det man söker är inte en religion att dyrka utan en enkel krydda – som bara ger tillräcklig stimuli för att man ska kunna bryta sig loss på ett mätbart sätt.
De flesta tillhör den första kategorin.
Det finns inga avancerade hack, tricks eller tips, som kan rädda dig.
Ingen hemlig superövning.
Ingen magisk rekryteringsstrategi (nej, inte ens postaktiveringspotentiering även om det kan vara värt ett försök ibland). Eller någon extremt superetisk uteslutningsdiet.
Därför berättar jag i en ny serie färdiga träningsprogram (för dig som vill bli stark men inte har tid eller råd att flytta in på gymmet) vad som är skillnaden på en strategi och en taktik. Eftersom ingen är för avancerad för att bli bra på grunderna. Om du inte vill lära dig grunderna så kommer du inte ha någon användning för dessa program. Vill du bara veta vilket kosttillskott som skyndar på resultat, då är detta inte något för dig.
Nåväl, jag berättar mer om det inom kort.
Till nästa gång.
Din coach,
– Mathias Zachau
